Smärta
Generellt kan man säga att smärta uppstår när hjärnan uppfattar en faktiskt skada eller hot om skada och vi behöver agera för att skydda kroppen. Man kan säga att smärta är kroppens eget larmsystem.
Boka tid på någon av våra kliniker
Hur uppstår smärta?
I vår kropp finns så kallade varnings-receptorer som skickar signaler till hjärnan när de aktiveras. Dessa receptorer aktiveras av kyla/värme, kemiska förändringar eller mekaniskt tryck. När din hjärna utsätts för en varningssignal värderas först signalen, dvs hjärnan ställer sig frågan “hur farligt är detta egentligen?” Om hjärnan bestämmer sig för att du är utsatt för ett faktiskt hot kommer smärtreaktionen aktiveras.
Smärta kan delas in i olika kategorier beroende på vad som orsakar den:
-smärta du upplever när huden, musklerna, blodkärlen eller skelettet skadas.
-nervsmärta orsakad av skador eller sjukdom i nervsystemet.
-psykogen smärta, dvs smärta som uppstår vid psykisk sjukdom.
-smärta som existerar utan uppenbar orsak.
Läs mer specifikt om ryggsmärta här
Faktorer som avgör smärtupplevelsen
Hur vi upplever vår smärta är väldigt individuellt och styrs av en rad olika faktorer inkluderat vår egen förmåga att tåla smärta. Det som spelar in här är:
-tidigare erfarenheter av smärta
-oro, rädsla, välmående
-livsstilsfaktorer som sömn, arbetsliv, stress
För att förstå varför människor upplever olika mycket smärta eller varför smärtan kan variera över tid, behöver man förstå sambandet mellan smärta och tidigare erfarenheter och livsstilsfaktorer. Man vet att depression och oro är en faktor som kan vara avgörande för smärtupplevelsen, även om man inte säkert kan säga hur och till vilken omfattning den spelar in. Det kan ibland också vara svårt att veta om det är depressionen/oron som orsakar smärtan eller smärtan som orsakar depressionen/oron. Oavsett vilket så finns det en koppling och det är vanligt att man upplever emotionella förändringar med smärta.
En annan faktor som kan trigga igång smärta är om hjärnan upplever oro vid en kroppsrörelse, som tex när du böjer dig framåt. Kanske minns den att du för flera år sedan faktiskt fick ont i ryggen efter att ha böjt dig framåt när du skottade snö. Du har lärt dig att associera en framåtböjning med smärta och skyddar dig omedvetet från att göra den rörelsen.
Om man fortsätter undvika en rörelse finns det en risk att man förstärker varningssignalen om fara till hjärnan. Med tiden blir vi mer känsliga och rädda för att böja oss och vi kommer att få en ökad smärtupplevelse om vi böjer oss. Det finns även många exempel på smärta eller snarare en känslighet, som kvarstår efter läkningstiden. Denna smärta är ändå absolut att uppfatta som en verklig smärta då det inte finns någon egentlig skillnad mellan smärta som beror på skada eller smärta som beror på känslighet/sensitivitet.
Smärta kan förändra hjärnans kroppsuppfattning
I vår hjärna finns kartor, ”en GPS” över vår kropp. Det finns sensoriska kartor, som känner av vår kropp, och motoriska kartor, som kontrollerar kroppens rörelser. Precis som en GPS ibland kan ge fel information om var på jorden du befinner dig kan hjärnans kartor också visa fel. Smärta har förmågan att ändra hjärnans kartor så att de blir missvisande. Det gör att det ibland kan bli svårt för oss att definiera smärtan och uppfatta var den smärtande delen av kroppen börjar och slutar. Det här kan leda till:
-balansstörningar
-försämrad förmåga att kunna ”känna” vart ett ben eller en arm befinner sig
-smärtspridning till angränsande kroppsdelar
-förändringar i muskelstyrka och muskulär timing
Läs mer om nacksmärta och nackspärr
Hur diagnosticerar man smärta?
När du söker vård på Access Rehab inleds alltid första besöket med att vårdgivaren noga tar upp historiken kring ditt besvär. Detta är grunden i undersökningen för att ta reda på vad som smärtar och anledningen till ditt besvär. Därefter görs en klinisk undersökning med olika typer av funktionstester för att se hur ditt besvär reagerar. Om vi finner orsaker utanför vårt kompetensområde remitterar vi dig vidare till annan lämplig vårdgivare. I annat fall påbörjas en rehabiliteringsprocess där målet är att du ska bli så besvärsfri som möjligt på kortast möjliga tid. Vi delar upp denna process i två delar, en kortsiktig och en långsiktig strategi. Den kortsiktiga strategin innebär att få tillvaron närmast i tiden att kännas bättre medan den långsiktiga strategin är mer omfattande för att få nå besvärsfrihet i långa loppet. Målet är att du ska känna att du:
-förstår din smärta
-vet hur du kan ta tag i problemet
-får förståelse för hur vi kan hjälpa till
Hur blir man av med smärta?
En välmående kropp utför rörelser utan smärta, rädsla eller varningssignaler till hjärnan. Ett mål i arbetet med din terapeut är därför att identifiera rörelser som du inte kan utföra lätt utan smärta för att sedan långsamt bygga upp toleransen för dessa rörelser och få hjärnan att återgå till sin normala “kartbild”.
Exempel på ytterligare behandlingsmetoder kan vara:
-långsamma rörelser där du uppmärksammar hur kroppen känns (ex.yoga)
-manuella metoder och massage som ger mycket feedback till hjärnan om kroppens tillstånd
-visualiseringar eller medvetande-övningar som bidrar till att göra kartorna i hjärnan klarare. En metod som för övrigt många idrottare använder sig av för att hjärnan ska hjälpa kroppen att röra sig bättre.
Alla dessa olika behandlingsmetoder strävar efter att hjälpa din hjärna att övertygas om att din kropp verkligen är stark igen och att faran är över så att smärtan på sikt kan avta.
Källhänvisning
Greg Lehman – Smärtans principer
Access Rehab
.
